Hysteri på hög nivå

Idag har Alva, för första gången, visat prov på extrema röstresurser. Hon har hittills varit en väldigt lugn, glad och snäll bebis. Tills idag då. Jag hade glömt att det kunde vara så här. Det finns nog inget som kan framkalla så många känslor som när ens lilla knyte tokgråter. Peter var på massage hos Sjöbodamen så honom kunde jag inte ringa. Mamma befann sig på ett flygplan mellan Stockholm och Göteborg. Det är ju annars en klassiker att ringa till henne: "Mamma, nu gråter hon. Varför?". Mamma har alltid svaret, (Ska jag axla detta ansvar sedan i egenskap av moder? Shit! Jag måste börja öva). Efter att ha provat nästan allt; burit i alla olika lägen, matat, tryckt in nappen, sjungit en fin sång (då blev det om möjligt ännu värre!) och bytt blöja så stoppade jag ner henne i bärsjalen. Då blev hon äntligen lugn och tyst så nu vågar jag inte ta av mig den.
.


Nu lugn bebis. (10 poäng till den som lyckas hitta kameran som jag smugit in någonstans på bilden).