lördag 15 januari 2011

Mitt i prick!

Idag tog BT upp ett för oss väldigt angeläget problem, nämligen den mycket orättvisa 15-timmars regeln när det gäller förskolan.



Eftersom jag är hemma med Alva har Noel rätt att gå till förskolan 15 timmar varje vecka. Ofta får jag frågan varför vi väljer att ha Noel där när jag ändå är hemma. För oss känns det självklart och det är enbart för hans egen skull. Dessa är våra främsta anledningar:

  • Utveckling. Vi har sett hur mycket Noel har utvecklats sedan han började på förskolan, både socialt och kunskapsmässig.
  • Kompisar. Alla Noels jämnåriga kompisar är på förskolan på dagarna.
  • Trivsel. Noel stormtrivs på förskolan och pratar ofta om allt som de hittar på.

Vi har "oturen" (det handlar tydligen om det) att ha Noel på en förskola där man som förälder inte har möjlighet att välja om man vill gå tre 5-timmarsdagar eller fem 3-timmarsdagar i veckan. Här är det bara tre timmar om dagen som gäller. Vi ser inga som helst fördelar med detta upplägg och har varit i kontakt med såväl personal som rektor och lagt fram våra anledningar till missnöje:

  • Utanförskap. Det är svårt att komma in i gruppen när man knappt hinner komma dit innan det är dags att gå hem igen. Den sista timmen av hans tre timmar är de ute på gården och leker. De går in lagom till att 3-timmarsbarnen ska gå hem. När jag kom och hämtade Noel en dag förra veckan satt han ensam och påklädd ute i korridoren. En fröken stod och tittade till honom men alla barnen var inne och lekte. De tyckte inte att det hade varit någon idé att ta in honom eftersom jag snart skulle komma. Det skar i mammahjärtat vill jag lova, när jag såg honom sitta där alldeles ensam medan de andra lekte och hade kul.
  • Matsituationen. Genom att lägga Noels tider mellan 8.15 och 11.15 missar han såväl frukost som lunch. Han är extremt liten i maten och vill sällan provsmaka nya rätter när vi äter hemma. På förskolan har det fungerat mycket bättre eftersom man alltid lär sig mer av att titta på hur ens kompisar beter sig vid matsituationen än av mammas tjat.
  • Stress. För såväl mig som lämnande och hämtande förälder, som för Noel blir det en väldigt stressig och "hattig" dag. "Ska jag redan gå hem?" frågade Noel första dagen när jag kom och hämtade honom. Varje morgon vrider man ut och in på sig själv för att lyckas få i Noel frukost, se till att han blir påklädd, kissad, tandborstad o. s. v. samtidigt som Alva ska ammas, bytas på och kläs på. För att han ska få ut någonting överhuvudtaget av sin dag så krävs det ju nästan att han är på plats på förskolan 8.15. Det känns som att man knappt hinner hem innan det är dags att ge sig iväg igen för att hämta. Då är han hungrig, gnällig och missnöjd och man får skynda sig hem och laga mat.

Personalens anledningar till att det absolut inte går att ändra till 5-timmarsdagar är att de vill "att alla barn ska få ta del av den pedagogiska verksamheten varje dag". Jag har försökt att förklara att för vårt barn är inte alls detta det bästa. Han bryr sig inte det minsta om ifall han råkar missa t. ex. torsdagarna på förskolan. Noel är ganska blyg och svårstartad och hade mått mycket bättre av kontinuitet. "Men vi måste ju tänka på den stora barngruppen. De behöver få känna att det ibland är lite färre barn". På Noels avdelning handlar detta om 2 (två) barn varav den ena är han själv. Jag har svårt att se hur dessa två barn skulle förstöra för resten av gruppen.

Oj vilket långt inlägg det här blev. Det gör mig bara så irriterad.

Vad tycker ni om detta mina vänner?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar