Shutter Island

Jag har lite svårt för den svenska schlagerhysterin och turligt nog är Peter så långt ifrån schlager man kan komma. Vi körde helt enkelt filmkväll istället.

Åh vad jobbigt det är när filmer inte har ett solklart slut. Som i kvällens film "Shutter Island". Nu kommer jag ju gå och grubbla på vad slutet egentligen betydde. Var han galen? Var han snäll? Vad gjorde de egentligen i fyren?

Mina dagar präglas ju av Astrid Lindgrenfilmer och Bolibompa och där får man bannemej reda på hur filmerna slutar. Har min hjärna anpassat sig till barnprogram? Nä, imorgon får jag nog leta upp ett ryskt drama att sätta tänderna i, för att träna upp min hjärnverksamhet igen. Eller så får det bli "Pippi på de sju haven?". Det slutet lämnar ju också utrymme för vidare funderingar; Hur kom de hem från de sju haven? Vilka var egentligen de sju haven? Varför ville inte Pippis pappa följa med hem? Hur hade Tommy och Annikas föräldrar haft de på semestern i Stockholm? Vad gjorde Lilla gubben när Pippi var borta? Blev han inte avundsjuk när inte han fick följa med? Ni ser ju. Vem behöver ryska draman?

Kvällens film som satte myror i min hjärna.